Torsdag... saknad

Och så slog klockan torsdag.
Igår skulle det ju bli en vaccinations spruta med stelkramp. Men det var lite mer avancerat än vad jag trodde. Så nu är det dags att jaga rätt på en läkare jag kan registrera mig hos som kan hjälp mig.
Annars var det en tuff kväll igår. Tankarna på min lilla kisse där hemma i sverige gjorde det svårt att hålla tårarna borta.
Det är skönt att veta att han har det bäst hemma hos mamma och pappa och Minou. Men det är saknaden och tomheten som tar kol på mig.
Så när mor min varit här och hälsat på så funderar jag på att åka med hem ett par dag och träffa mina två mest älskade individer på denna jord. Minou och Seymore

 



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0