Sju dagar har de på sig, de herrelösa hundar som hamnar på hundstallet i Tokushima, Japan. Sedan stängs de in i en gaskammare och kvävs av koldioxid. Hundstallet har sju ”celler”, en för varje veckodag, så att perso­nalen kan hålla reda på när det är dags för avlivning.
84 264 hundar – en var sjätte minut, dygnet runt, varje dag – avlivades i Japan under 2008. Totalsiffran av antalet ­avlivade hundar för de ­senaste tio åren är omkring 1,5 miljoner stycken.
Vissa hundar har tur. När 16-åriga Yumi Tomita hittade en påkörd hund och tog den till hundstallet i Shimonoseki fick hon veta att den skulle avlivas. Då bestämde hon sig för att leta rätt på ägaren. De fick napp – samma dag som hunden skulle avlivas, skrev The Mainichi Daily News i veckan.
I Sverige löper inte herrelösa hundar risk att avlivas på det sätt som sker i Japan.
- Det låter som Stockholm för 100 år sedan, säger Ulf Uddman, styrelseord­föran­de för Hundstallet i Bromma, som bildades 1908 som en reaktion på att herrelösa hundar avlivades efter tre dagar.
Av de 421 hundar som kom till Hundstallet i Bromma förra året avlivades omkring 20 av medicinska skäl och knappt 10 då de bedömdes som farliga och omöjliga att återanpassa till ett normalt liv. Till skillnad från hundarna i Japan avlivas hundar i Sverige med en överdos sömnmedel.

 Källa: Artikel i Metro idag

Jag kan inte förklara min ilska och sorg över mänskligheten.
Varför kan inte djuren få någon rättvisa?
varför kan inte folk inse att herrelösa hundar behöver mer kärlek än de trediga små råttorna som kallas Schiwowas eller va fan de nu heter.
varför avla fram hundar när dessa små liv endast hänger på en lös lott.....  Kommer det vara någon som väljer mig?
Jag kan inte förklara min besvikelse för mänskligheten....