slets mellan glädje och sorg
Jag satt med en bröstkorg som växlade mellan glädje och sorg hela tiden. Skådespeleriet var inget vidare. men historien grep tag i mig. Har fortfarande (2 timmar efter filmen) en känsla av deppighet och sorg.
Trots den tunga känslan i filmen så rekommenderar jag den skarpt.
För mig var det den bästa filmupplevelsen hittils för 2011. Helt klart!!!
OBS!!! Glöm inte näsdukarna! Ni kan behöva det, även ni hårdingar.
Trots den tunga känslan i filmen så rekommenderar jag den skarpt.
För mig var det den bästa filmupplevelsen hittils för 2011. Helt klart!!!
OBS!!! Glöm inte näsdukarna! Ni kan behöva det, även ni hårdingar.
Kommentarer
Trackback
