När man är ute och går i en sån här stor stad som London är så är det oundvikligt att låta tankarna spinna fritt.
När jag råkade gå vilse bland allt folkvimmel hamnade jag just där jag absolut hatar att gå. Bland kostym och socitetsfolket. Bland butikerna där trasorna kostar tusentals kronor. Inte nog med att de är svin dyra trasor. Det mesta är verkligen för människor som måste leva i en schitzofren värld. Ingen vanlig människa kan tycka dessa klädstycken är snygga.
Jag gick till och med förbi ett skyltfönster där man skyltade en vinterjacka som såg precis ut som en rymdoverall.
Inte något för fröken Andersson i alla fall.

När man väl går där så är det som någon slår en rak höger över käken på mig. Att lilla jag utrustad med rygga, jeans, gympadojjor och en gamal tshirt är så missplacerad på en viss plats på jorden. När jag råkar hamna mitt i socitet och pengaodlare så känner jag mig så misspassad. Som en antilot i en lejongrop typ.
Men andra ord så gillar jag inte att hänga i Victoria Beckhams eller Paris Hiltons kvarter.
Jisses! Nu är ordbajsaren igång igen....

Men jag måste vara hyperallergisk mot folk som tror att de är något förmer för att de kan odla pengar.
jag får liksom utslag när jag närmar mig dessa socitetsregioner.