Status: ont över allt!

Jag har virkat mössor till två tjockskalliga karlar.
Så här kan det se ut... Hehe

På väg att träffa mina nya kontakter från förlossnings kursen jag var på för ett par veckor sedan.
Skönt med lite socialisering och en orsak att piffa till sig en aning.

Bäddade ner mig då min rygg är i en helt annan svär än jag idag. Smärtan är näst intill outhärdlig.
Till följd av att jag inte kan röra mig så är jag som kall som en iskub.
Så det vart inget annat än att ladda Ljudboken och krypa ner i sängen med min virkning....
Det är inte smärtan som går mig på nerverna utan det är att vara beroende av andras hjälp som irriterar mig till fördärvet.

Idag är statusen slö och trött.
Motivationen på noll då jag inte alls vart nöjd med basen på min tavla. Så i eftermiddag blir det att fortsätta med basen tills jag är nöjd.
Innan det blir det handla, vila och skissa på en ide jag fick av en inspirerande vän.
Ska försöka trotsa omotivationen då jag tränar på att göra saker trots att jag inte känner för det.
Ska försöka införa mottot "trotsa oviljan för att hitta viljan"
Vi får se hur jag lyckad med det...

Då tjuvstartat vi julen med julstjärnan...

Möss tillverkning till någon som älskar orange.

Hat making to someone how loves orange.

Ligger i sängen helt klarvaken. Det suger ju en aning!
Skulle ju lätt kunna dra mig ut på en löprunda den här tiden om jag inte vore gravid. Väntan på bebis och väntan på John blund är verkligen 2 olika sitts väntan. En fantastisk och en förskräcklig.
Här är det en som kommer vara Londons mest fruktade zombie i morgon.
Men det är ett dilemma vi får tackla i morgon.
Nu ska jag öppna fönstret och ropa på den där John blund!

Idag har kroppen protesterat och givit mig smärta så till den milda grad! Men biter man sig i tungan så klarar man det också.
All respekt till människor med kronisk smärta! Hatten av för er!
Saknar min gamla urin blåsa. Det är ett jädra spring på muggen nu mera.
Ja, bättre status på mitt gravida jag kan ni ju inte få.
Men turen är ju att man inte är av den blödiga typen. Lite jävla anamma och tron på sig själv så slår man sig igenom alla hinder.

Humöret är fortfarande på en hög ribba så det är jag enormt tacksam över!

Nu är det fest! 2 kg godis är inköpt. Varför inte tjuvstarta julen? 4 veckor till kan jag festa till det sen blir det till att disciplinera sig en aning.

Idag har det varit en lugn dag med fika, indisk mat, tv-tittande och bara allmänt relax.
Trött som aldrig förr och känner mig extremt fysiskt tung. Saknar min träning så vansinnigt mycket!
Frustration men helt klart ok med tanke på vad som väntar.
Väntan är dock den värsta jag varit med om. Sega dagar och frustrerande att inte veta när min efterlängtade ängel kommer.

Idag har jag tänkt till ordentligt.
Sägningen "det är grönare på andra sidan häcken"
Det är ju oftast så att det inte är grönare på andra sidan. Oavsett vilket jobb man hamnar på eller vilken situation så kommet det alltid finnas saker och människor som man stör sig på. Men att försöka hela tiden sträva efter ett nytt jobb, partner, bostad t ex så kommer man bara bli besviken på att man trott att allt skulle bli frid och fröjd bara för att man bytt jobb, partner eller bostad etc.
Men insikten är att om man gör små förändringar som tex tankesättet, och attityd till problemet så kan man faktiskt automatiskt gödslat sin situation och gjort gräset grönare på sin egen sida.

Så med andra ord kan man förändra situationen med enbart ett Annat tankesätt. Och då har man sluppit trassel, besvikelser och framförallt så har man tagit första steget till att sluta fly från problemen. Flykt är oftast vad vi människor väljer som lösning och oftast så är den lösningen den sämsta i längden.
Visst finns det situationer då flykt är vad som behövs men i flesta fall så är det attityd förändring som krävs.

Min kompis Therese har precis varit ute i mörka skogarna på en löprunda med endast pann lampa. Hennes kommentar: det går fort genom de mörkaste delarna i skogen när man är lite mörkrädd.
Insikten slog mig att det borde vara den bästa träningen är att mixa löpning med lite rädsla. Då ignorerar man håll och tung andning och springer så fort man kan tills rädslan lägger sig.

Bra fysisk tränings princip men kanske inte den bästa mentala upplevelsen.

Mysfaktor 100 i Anderssons crib!

Jag har definitivt en jibber i magen.
Bebisen övar sina 180, 360 och volter för fullt.
Hans/hennes mamma kommer få en skön skidåkar kamrat i framtiden!
Vi får lämna farsan på afterskin eller i barn backen medans vi intar trick parken!
Yeey!!! Can't wait!!

Jag märker nu att kroppen laddar inför förlossning. Jag kan nog allvarligt säga att jag inte kommer att kunna köra bil i många dagar till. Att lyfta foten till kopplingen är en rejäl snyting för bäckenet varje gång. En automat växlad vore ju inte fel nu.
Imorgon ska jag packa sjukhus väskan och sedan är allt redo för förlossning. 4 veckor kvar men känslan är att det inte dröjer så länge. I alla fall om jag lyssnar på kroppens signaler.

Idag flyget pappa in från Sverige och det ska bli sjukt skönt med lite sällskap i denna ständiga väntan på att knodden ska komma.
Morgonen har inneburit lite städning och i farten så har jag lyckats rensa garderob och hyllor för att skänka till djur organisationen PDSA- for pets in need of vets.
Så djuren blev en aning rikare och jag aningen rikare på utrymme. Och ett renat samvete!

Såhär ser man ut när man är på gränsen att spricka!
Gravid i vecka 35. Hur ska jag hålla ihop i 5 veckor till?

We have got a lot of gifts allready for our little baby. Mostly cloths that I will show you when I have a baby to show them of on.
Today we got the last bit that we haven't bought. A little toy! And it is a super cute little bumblebee!

Thanks Wendy, Al and Samual for that!

Can't wait until I can show all the other gifts how is waiting for there owner...

Ikväll känner jag mig extremt gravid. Ryggen gör ont, magen gör ont, känslan av att någon har sulat en rejäl spark mellan benen på mig. En bebis som knöt i magen. Ja, dessa symtom är vad kvällen erbjuder mig.
Men snart ska det avnjutas lite indisk mat och sedan ska jag bedöva mig genom att SOVA!

Har slagit in julklappar som våra vänners 2 små flickor ska få.
Och presentpappret tycker jag är helt underbart! Fjärilar går alltid hem hos flickor!

Jag kan inte sluta ett virk projekt utan att genast påbörja ett annat. Så nu vikar jag ett överdrag till en dyna som ska vara till vår fina gungstol.

Idag känns det som en seg måndag. Så listan är gjord med vad som måste göras idag. Huvudet är med på sysslorna men ryggen kommer nog säga ifrån där dammsugaren kommer inom synhåll. Så den punkten får jag nog spara.
Imorgon får jag besök men det besöket får klara sig utan att det ät rena golv på bygget.

Amnings kursen var helt ok och jag lärde mig en hel del!
Min rumpnisse putar fortfarande med rumpan på högra sidan av magen. Svårt att låta bli att klappa där.

Då var sista påsen med lakrits öppnad. Precis lagom eftersom mina cravings har lugnat ner sig betydligt...

I morse skrev jag att jag kände huvudet på min bebis men det visade sig att det är den lilla rumpan som putar ut en aning.
Så min bebbe ligger på diagonalen just nu...

Idag bestämde sig min älskling för att ta lite ledigt då det är läkarbesök, barnmorske besök och amningskurs som står på schemat.
Så därför gjorde jag i ordning en extra lyx frulle till honom för att visa min uppskattning 😉 (flickväns poäng)

Nu är det dags för mamma, pappa och barn för att kolla läget hos barnmorskan. De där små hjärtslagen får mig att sväva på moln länge efter att ha hört dem. Undrar om man kan få spela in dem och ha dem som ring signal. Vore så coolt!!

Ikväll blir det att lära sig amning på en kurs för oss mammor och papporna ska dricka öl. Hehe! Men det är de värda.

En ny mössa är klar. I 30-tals stil till min pojkväns mormor i julklapp!

Ikväll blev det min första Quishe Lorraine. Väldigt lyckat!!!

Jag får sån förbaskad hemlängtan när jag ser mina änglar pussas såhär!

Ikväll har jag varit på en otroligt intressant kurs. Första hjälpen med inriktning på bebisar och barn. Enormt lärorikt. Men också skrämmande och tankar så som "kommer jag verkligen våga slå mitt barn sådär hårt i ryggen, eller trycka sådär hårt i bröstet?"
Måtte det inte hända något!
Men det är väl instinkt som gäller och försöka hitta det sunda förnuftet i den mardrömslika situationen.

Om ni har barn eller väntar barn så rekommenderar jag att gå en kurs i detta topic. Är glad att jag har lite mer kött på benen nio när jag ska gå in i mammarollen om några veckor.

Vaknade upp till en syn av den här bilden som mamma tagit. Min kisse är ute på höstpromenad med bästa camoflaget! Stolt matte!

Ush så jag saknar denna lilla krabat!!!